Högskoleprovet. Hur man skriver ett bra resultat.

21 oktober, 2009 at 02:36 (Allmänt)

Två gånger om året går tiotusentals svenskar frivilligt till skolbänken på en lördag för att under en hel dag utsätta sig för provdel efter provdel. På lördag är det dags igen när Högskoleprovet HT09 går av stapeln.

Det är svårt att förklara hur viktigt högskoleprovet är för många som skriver. För mig betydde ett 2.0 för några år sedan att jag kom in på en utbildning jag redan gett upp allt hopp om, och för många andra kommer ett bra resultat om några dagar betyda en biljett in på högskolan och ett stort steg mot drömjobbet. Tyvärr försöker tidningar slå mynt av hoppet utan att förklara vad det handlar om.

Om man frågar aftonbladet så tycker de att man skall ta med en penna, linjal, legitimation och överstrykningspenna. Dessutom kan du rita och göra markeringar på provet. Att ta med en klocka, andas ut och ta det lugnt är också viktigt. Men de två viktigaste sakerna är att öva på gamla prov och våga hoppa över svåra frågor. Helt rätt. Men samtidigt inte ens på långa vägar vad man behöver göra.

Så hur presterar man optimalt? Övning ger färdighet. Så enkelt är det. Högskoleprovet är uppdelat på tre delar; en matematisk, en läsförståelse och en ordförståelse. Dessutom utsätts man för stress. Fyra saker att träna på.

Gamla prov är utmärkta för att se vad det handlar om och lära sig förstå hur provskaparen tänker. Gamla prov är egentligen nyckeln till ett bra resultat, men det stannar inte där.

Den matematiska delen är enkel att hantera. Plugga matte. Ta fram gamla skolböcker, lös några tal, och gör det varje dag. Håll uppe förmågan att tänka matematiskt, och fokusera på logisk problemlösning. Sedan är det en viss skillnad på NOG och DTK. Du kommer ha ungefär 2½ minut per uppgift, så på NOG-delen finns det inte tillräckligt med tid för att göra fullständiga lösningar. Här skall du istället fokusera på de stora dragen i talen, om det går att lösa. Går det att lösa talet, så har du ditt svar. Går det inte att lösa, så har du också ditt svar. En vettig planering är att lägga 1 minut på att räkna ut om talet går att lösa med vardera av de två påståendena, och sedan lägga 30 sekunder på att se om man kan lösa talet med de båda givna påståendena tillsammans. Här är det stressigt, så om man fastnar så skall man göra en snabb överslagsberäkning och sedan gå vidare till nästa tal.

DTK är lite mer krävande eftersom det kräver fullständiga svar, men samtidigt är talen betydligt enklare. Här finns det bara en sak som är viktig, och det är att verkligen titta på vad de frågar efter. Och sedan titta en gång till. Det är otroligt enkelt att titta på fel rad, råka räkna in en summering någonstans i en tabell, eller göra något annat slarvfel, och med den tid man lägger ner på högskoleprovet så är det löjligt att inte göra det ordentligt.

De olika delar som fokuserar på läsförståelse, både svensk och engelsk, handlar nästan enbart förberedelse. Att läsa mycket och få upp läshastigheten är centralt. Sedan läser man den första frågan, söker svaret i texten, läser nästa fråga och fortsätter från där man hittade det förra svaret. På den svenska delen har man samma tidsbegränsning som tidigare, 2½ minut, så klarar man inte frågorna på den tiden så får man göra en kvalificerad gissning och sedan ta nya tag med nästa fråga. Den engelska delen ger en mindre tid samtidigt som det finns vissa enklare frågor, men samma grund finns där. 2½ minut per fråga på de längre texterna, betydligt mindre på resten. Har man problem med någon av delarna så får man ta upp några fler böcker och mitt råd här är att sikta på att läsa 2 svenska och en engelsk roman varje veckan i upp till ett halvår innan provtillfället, dvs man börjar läsa nu för vårens högskoleprov.

Den tredje delen är svårast att förbereda sig inför. ORD-delen består av 40 utvalda ord av varierande svårighetsgrad och är väldigt svår att bemästra även om man har ett stort ordförråd. När jag skrev 2.0 på provet så förberedde jag mig på ORD-delen genom att läsa en ordbok, våra vanligaste främmande ord, som innehöll 5000 av de mest ovanliga ord som svenskan har men som fortfarande används. Kombinera det med det ordförråd man skaffar sig genom att äta böcker i ett halvår så blir orden inget problem. Har man dessutom skött sig på de tidigare delarna och bara har enstaka fel så kan man ha upp till 20% fel på orden och ändå skriva toppresultat.

Det svåraste är att lära sig hantera stressen och tidspressen. Här finns det inget sätt att öva än genom att skriva prov. Skriv gamla prov, men under verkliga förutsättningar. Och misslyckas man vid sitt första riktiga prov, skriv igen. Nu vet jag inte om det stämmer, men alla sa jämnt till mig att vid det tredje provet hade man vant sig vid situationen. Innan dess presterar man sämre därför att man är ovan vid situationen.

Att skriva 2.0 på högskoleprovet är få förunnat. Mycket beror det på provets utformning, och systemet med normering vilket gör att lättare prov kräver större andel rätta svar för samma poäng. Men att skriva ett bra resultat är inte svårt, och det beror på att den stora massan inte förbereder sig. Det handlar inte om självklarheter som att man skall sova ordentligt innan, äta rätt och ha rätt material med sig utan att man skall skapa de förutsättningar som krävs.

Och till alla er där ute som skall skriva högskoleprovet på lördag, och som verkligen behöver ett bra resultat för sin framtida akademiska karriär, vill jag skicka en varm kram och ett stort lycka till. Och lyckas ni inte den här gången så kommer det ett nytt prov om ett halvår.

—–

Som Kent påpekade, det finns övningsböcker att köpa med både gamla prov, råd hur man effektivast angriper de olika delarna och kanske viktigast ger en god genomgång av den grundläggande kunskap man bör kunna innan provet (exempelvis hur mycket matematik man bör kunna).