Högskoleprovet. Hur man skriver ett bra resultat.

21 oktober, 2009 at 02:36 (Allmänt)

Två gånger om året går tiotusentals svenskar frivilligt till skolbänken på en lördag för att under en hel dag utsätta sig för provdel efter provdel. På lördag är det dags igen när Högskoleprovet HT09 går av stapeln.

Det är svårt att förklara hur viktigt högskoleprovet är för många som skriver. För mig betydde ett 2.0 för några år sedan att jag kom in på en utbildning jag redan gett upp allt hopp om, och för många andra kommer ett bra resultat om några dagar betyda en biljett in på högskolan och ett stort steg mot drömjobbet. Tyvärr försöker tidningar slå mynt av hoppet utan att förklara vad det handlar om.

Om man frågar aftonbladet så tycker de att man skall ta med en penna, linjal, legitimation och överstrykningspenna. Dessutom kan du rita och göra markeringar på provet. Att ta med en klocka, andas ut och ta det lugnt är också viktigt. Men de två viktigaste sakerna är att öva på gamla prov och våga hoppa över svåra frågor. Helt rätt. Men samtidigt inte ens på långa vägar vad man behöver göra.

Så hur presterar man optimalt? Övning ger färdighet. Så enkelt är det. Högskoleprovet är uppdelat på tre delar; en matematisk, en läsförståelse och en ordförståelse. Dessutom utsätts man för stress. Fyra saker att träna på.

Gamla prov är utmärkta för att se vad det handlar om och lära sig förstå hur provskaparen tänker. Gamla prov är egentligen nyckeln till ett bra resultat, men det stannar inte där.

Den matematiska delen är enkel att hantera. Plugga matte. Ta fram gamla skolböcker, lös några tal, och gör det varje dag. Håll uppe förmågan att tänka matematiskt, och fokusera på logisk problemlösning. Sedan är det en viss skillnad på NOG och DTK. Du kommer ha ungefär 2½ minut per uppgift, så på NOG-delen finns det inte tillräckligt med tid för att göra fullständiga lösningar. Här skall du istället fokusera på de stora dragen i talen, om det går att lösa. Går det att lösa talet, så har du ditt svar. Går det inte att lösa, så har du också ditt svar. En vettig planering är att lägga 1 minut på att räkna ut om talet går att lösa med vardera av de två påståendena, och sedan lägga 30 sekunder på att se om man kan lösa talet med de båda givna påståendena tillsammans. Här är det stressigt, så om man fastnar så skall man göra en snabb överslagsberäkning och sedan gå vidare till nästa tal.

DTK är lite mer krävande eftersom det kräver fullständiga svar, men samtidigt är talen betydligt enklare. Här finns det bara en sak som är viktig, och det är att verkligen titta på vad de frågar efter. Och sedan titta en gång till. Det är otroligt enkelt att titta på fel rad, råka räkna in en summering någonstans i en tabell, eller göra något annat slarvfel, och med den tid man lägger ner på högskoleprovet så är det löjligt att inte göra det ordentligt.

De olika delar som fokuserar på läsförståelse, både svensk och engelsk, handlar nästan enbart förberedelse. Att läsa mycket och få upp läshastigheten är centralt. Sedan läser man den första frågan, söker svaret i texten, läser nästa fråga och fortsätter från där man hittade det förra svaret. På den svenska delen har man samma tidsbegränsning som tidigare, 2½ minut, så klarar man inte frågorna på den tiden så får man göra en kvalificerad gissning och sedan ta nya tag med nästa fråga. Den engelska delen ger en mindre tid samtidigt som det finns vissa enklare frågor, men samma grund finns där. 2½ minut per fråga på de längre texterna, betydligt mindre på resten. Har man problem med någon av delarna så får man ta upp några fler böcker och mitt råd här är att sikta på att läsa 2 svenska och en engelsk roman varje veckan i upp till ett halvår innan provtillfället, dvs man börjar läsa nu för vårens högskoleprov.

Den tredje delen är svårast att förbereda sig inför. ORD-delen består av 40 utvalda ord av varierande svårighetsgrad och är väldigt svår att bemästra även om man har ett stort ordförråd. När jag skrev 2.0 på provet så förberedde jag mig på ORD-delen genom att läsa en ordbok, våra vanligaste främmande ord, som innehöll 5000 av de mest ovanliga ord som svenskan har men som fortfarande används. Kombinera det med det ordförråd man skaffar sig genom att äta böcker i ett halvår så blir orden inget problem. Har man dessutom skött sig på de tidigare delarna och bara har enstaka fel så kan man ha upp till 20% fel på orden och ändå skriva toppresultat.

Det svåraste är att lära sig hantera stressen och tidspressen. Här finns det inget sätt att öva än genom att skriva prov. Skriv gamla prov, men under verkliga förutsättningar. Och misslyckas man vid sitt första riktiga prov, skriv igen. Nu vet jag inte om det stämmer, men alla sa jämnt till mig att vid det tredje provet hade man vant sig vid situationen. Innan dess presterar man sämre därför att man är ovan vid situationen.

Att skriva 2.0 på högskoleprovet är få förunnat. Mycket beror det på provets utformning, och systemet med normering vilket gör att lättare prov kräver större andel rätta svar för samma poäng. Men att skriva ett bra resultat är inte svårt, och det beror på att den stora massan inte förbereder sig. Det handlar inte om självklarheter som att man skall sova ordentligt innan, äta rätt och ha rätt material med sig utan att man skall skapa de förutsättningar som krävs.

Och till alla er där ute som skall skriva högskoleprovet på lördag, och som verkligen behöver ett bra resultat för sin framtida akademiska karriär, vill jag skicka en varm kram och ett stort lycka till. Och lyckas ni inte den här gången så kommer det ett nytt prov om ett halvår.

—–

Som Kent påpekade, det finns övningsböcker att köpa med både gamla prov, råd hur man effektivast angriper de olika delarna och kanske viktigast ger en god genomgång av den grundläggande kunskap man bör kunna innan provet (exempelvis hur mycket matematik man bör kunna).

Annonser

17 kommentarer

  1. kent said,

    varför skriver du inte att det finns övningsböcker att köpa som hjälper dig nagra steg uppat… ….finns ju tekniker som man lär sig!!

  2. Johan said,

    Om du vill bli bättre på orddelen kan jag tipsa om denna Applikation som METRO skriver om här:

    http://www.metro.se/2010/03/10/27608/har-ar-appen-som-lar-dig-hogskoleprov/

    Den heter ”Svåra Svenska Ord”, 13.000 ord som man kan sitta och öva på med sin Iphone.

  3. Niklas said,

    Kolla även http://www.dagensord.net varje dag. Utförliga förklaringar till orden, det gör dem lite lättare att komma ihåg.

  4. Joel said,

    Kan varmt rekommendera att gå en kurs. http://www.mattepedagog.se är ett bra exempel.

  5. Frida Larsson said,

    hur många högskoleprov skrev du innan du fick 2.0??

  6. Charlie said,

    Jag har skrivit högskoleprovet fem gånger där poängen fördelats enligt följande: 1.4, 1.6, 2.0, 2.0, 2.0

  7. Ella said,

    Hej Charlie
    Tycker att din blogg är väldigt bra och givande. Jag fått nytt hopp om studier i framtiden ! En fråga som jag undrat över är hur ofta du tycker att man ska göra ett gammalt prov för att öva ? Ett prov per vecka eller ett varannan vecka?

  8. Charlie said,

    Hej Ella,

    Tack för att du gillar min blogg, även om jag är urusel på att både uppdatera och läsa kommentarer 😛

    På samma sätt är det inlägg du läst gammalt, från tiden innan ”det nya högskoleprovet”, men ändå aktuellt. Att skriva bra på högskoleprovet handlar om två saker – att ha den grundläggande hjärnkapaciteten vilket de flesta har samt att öva, öva och återigen öva.

    Tyvärr försvårar ett nytt högskoleprov den andra delen av den enkla anledning att det inte finns så många ”riktiga” prov att öva på. På studera.nu så kan jag hitta tre prov, samt ett halvt övningsprov, vilket inte på långa vägar räcker för ett prov per vecka. Därför skulle jag, om någon frågade mig om råd, säga att man borde förbereda sig genom att läsa böcker (säg 150-200 sidor om dagen vilket man kan göra på kvällar och ledig tid med lite träning) samt att ta fram de matteböcker man haft under gymnasietiden (eller införskaffa nya) och traggla uppgifter. När det sen är runt 2 månader kvar så skulle jag göra ett av de ”riktiga” proven följt av ett av det gamla högskoleprovets prov en gång i veckan för att vänja sig vid den mentala ansträngningen. Slutligen skulle jag lägga ett riktigt prov per lördag under de sista två veckorna med riktiga förberedelse, tider och raster så att man ger hjärnan en chans att förbereda sig.

    Nu vet jag att ingen förberedelse blir optimal, hade man varit fokuserad nog så hade man fått toppbetyg i skolan, men man bör i alla fall sätta upp mål och följa upp dem. Begagnade pocketböcker duger som läsning, men se till att skriv upp hur många sidor man läst varje dag eller i alla fall hur lång tid varje bok tog att läsa samt hur många sidor den innehöll. På samma sätt kan man sätta upp tidsramar för när man skall ha gjort ett visst antal sidor eller kapitel i matteboken. Vissa dagar har man mer tid, andra dagar har man ingen tid, men det viktiga är att man förbereder sig över tiden 🙂 Hjärnan är som en muskel, och på samma sätt som folk går till gymmet flera gånger i veckan för att bli starkare så måste hjärnan också tränas.

    Och slutligen, lycka till. På marginalen gäller det att ha kommit i kontakt med vissa ord eller tal för att få till det där lilla extra, även om tur aldrig kommer ge dig det där resultatet du vill ha utan träning.

    //Charlie

  9. Ella said,

    Tack för att du tog dig tid att svara. 😀 Det uppskattas verkligen och är till stor hjälp nu är det bara att börja med förberedelser inför provet och med dina goda tips och råd så måste det bara gå bra 🙂

  10. Andra said,

    Hej!

    Tack för ett superbra inlägg! Jag ska göra HP nu i höst för första gången och skulle behöva få tips om hur man lägger upp en bra plan. Skulle du kunna maila mig? 😀

  11. Charlie said,

    Hej Andra,

    Klart jag kan maila dig. Vad du, och andra, däremot inte får missa är att provet ändrats sedan jag skrev min bloggpost för dryga fem åren sen och att man numera har två delar som återkommer två gånger, en verbal och en matematisk. Dessutom kommer en av delarna en extra gång för att man skall kunna utforma nya rättvisa prov i framtiden. Annars stämmer det mesta fortfarande – om du inte precis gjort mattekurserna i gymnasiet så kan det vara bra att gå igenom allt igen (i alla fall matematik 1b men helst även matematik 2 även om det är svårare än vad studera.nu hävdar att man behöver), har du tid så är bra böcker på svenska och engelska alltid ett plus och gamla prov (men från den nya provutformningen) är guld värda så att du är beredd på vad som komma skall 🙂

    Lycka till!

  12. Marrwa said,

    Hej,

    Tack för ett otroligt bra inlägg och tack för den tid du lagt ner för att skriva inlägget. Jag ska göra HP nu i höst. Det jag undrar är om jag ska analysera svenska/engelska texter (på djupet) ? I så fall hur många texter per vecka, (jag tänker att jag måste ta hänsyn till att provet bara är om några månader)? Och vilka slags texter (har ungefär samma svårighetsgrad) ska jag analysera?

    Eller ska jag bara läsa engelska/svenska böcker varje dag? I så fall, ska jag då slå upp ord som jag inte förstår? Vilket tankesätt måste jag ha för att kunna klara av ORD,LÄS och ELF på bästa möjliga sätt?

    Tack i förhand!

  13. Charlie said,

    Hej Marrwa,

    När mina vänner brukade fråga mig så sa jag alltid att det viktigaste för många av frågorna var att få upp läshastigheten, och då var 1-2 för dig svåra böcker per vecka ett bra mål. Sen bör man ”analysera”, eller i alla fall läsa igenom och försöka förstå, de texter som finns tillgängliga genom gamla prov och fundera över hur man hittar de rätta svaren i texterna.

    Lycka till!

  14. Daniella said,

    Hej!

    Vart kan man hitta ordboken som heter ”våra vanligaste främmande ord”?
    Tacksam för svar 🙂

  15. Charlie said,

    Hej Daniella,

    Om jag förstår saken rätt så utkom den 37:er och sista upplagan av ”Våra vanligaste främmande ord” 1980. Det borde således vara svårt att få tag på ett nytryckt exemplar, men en sökning på http://www.bokborsen.se/ ger mig 60 träffar varav minst en från den sista upplagan.

    Glöm inte att boken först utkom 1907, så se till att du hittar en så pass sen upplaga som möjligt.

    Vänliga hälsningar,
    Carl

  16. Kicki said,

    Hej!! Tack för ett inspirerande inlägg! Jag har aldrig gjort högskoleprovet förr, men försökt plugga på i 1,5 månad ungefär. Hört det alltid går sämre första gången man testar, men ja tänkte plugga så mycket att jag hoppas det ändå kan bli ett okej resultat.

    Jag har en högskoleprovsbok , där jag började läsa på om svenska ord, om för- och efterled och lärt mig alla möjiga ord och uttryck bl.a från boken, från Memrise HögskoleProvsord och från Ordprov.se . Ja har nötat läsförståelserna och övar på att ytterligare förbättra min lästeknik. Senast testade jag ett högskoleprov (endast svenskadelen,
    Men med tidtagarur för att hålla tidsramen) och det gick väldigt bra.

    Nu i veckan har ja precis börjat på matten och övar varje dag (5 veckor kvar till provet) . Jag är jättenervös då ja har svårt för matte men trots allt klarat Matte c. Försöker gå igenom alla sorters regler etc och sitter i timmar tills ja verkligen förstår. Men det är ju så mycket och ja börjar bli så nervös pga detta! Det kan ta mig sååå lång tid att förstå vissa regler o hur det hör ihop. Men trots den långa tiden, så sitter det ju iallafall sen. Om än en liten sak i taget..
    Undrar om du tror att jag kan hinna med mitt upplägg och om det verkar bra för att lyckas bra, även som en förstagångsskrivare?

    Jag kämpar allt ja kan men jobbar också varje vardag från 9-16 så ja har inte all tid i världen tyvärr 😦 Jag är 22 år.

  17. Charlie said,

    Hej Kicki,

    Min första reaktion är… oj vilken svår fråga. De flesta skriver högskoleprovet för att nå ett visst mål och då jag varken känner dig, vet vilken bakgrund du har eller vilket resultat du strävar efter så har jag svårt att ge dig ett vettigt svar men trots det skall jag försöka.

    Du har helt rätt i att det är något speciellt över att skriva högskoleprovet för första gången. Även om du tagit en lördag och skrivit hela provet med raster, rastvakt och allt annat du kan tänka dig så kommer stressen, nervositeten och framför allt ångesten hos 22 andra personer i klassrummet att överraska dig. Svårare än så är det inte och lyckas du inte första gången så kommer du sakta vänja dig vid situationen vilket gör att du statistiskt sett skriver bättre andra och tredje gången. Dessutom är 22 år inte så gammalt så du behöver inte vara stressad utan du har gott om tid att få ”rätt” resultat 🙂

    Det sagt så låter din planering sund och den borde ge dig all möjlighet att skriva ett så bra resultat som möjligt givet din förmåga och att det är första gången du skriver. Det enda jag kanske skulle tillägga är den där pocketboken du borde läsa på väg till och från jobbet samt någon timma innan du somnar på kvällen för att hålla uppe läsandet och träna på att komma ihåg en vanlig text både i kaotiska situationer samt när du är mentalt uttröttad. Hjärngymnastik är trots allt som vilken träning som helst och man kan vänja hjärnan vid att behandla information under… annorlunda och ibland obekväma former som när man trängs på bussen eller är trött på kvällen.

    Vad gäller matten så är jag medveten om att det är mycket regler, men istället för att bli nervös över att du inte hinner lära dig alla regler så tänk på att varje regel du lär dig kanske hjälper dig till ett mer rätt vilket kan vara det som gör att du kommer in där du vill. Om du sen inte känner att tiden riktigt räcker till så skulle jag under den sista veckan innan provet ladda ner de högskoleprov som finns och försöka lösa ut varje tal. På så sätt skulle du kunna känna säkerhet i de regler du lärt dig samtidigt som du har möjlighet att panikläsa på de delar du har svårt med. Nu rekommenderar jag visserligen inte att man skall panikläsa om man har tid, men när tiden blir knapp så måste man prioritera.

    Det sagt så tycker jag du verkar vara inne på rätt spår och borde fortsätta som du gjort hitintills för att sedan gå igenom några hela prov när högskoleprovet närmar sig och sen se hur långt dina förberedelser räcker. Skulle det vara så att du inte skriver ett tillräckligt bra resultat så blir det också en bra måttstock för vad du skulle behöva göra inför en andra gång.

    Slutligen måste jag ändå önska dig lycka till samt hoppas att du får ett så pass bra resultat att du kommer in där du vill! Det är trots allt därför de flesta av oss skriver högskoleprovet 🙂

    Vänliga hälsningar,
    Carl

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: