Höj räntan till ”normal” nivå nu.

22 november, 2009 at 21:48 (Ekonomi, Politik)

Ibland kan man inte sluta förundras över hur folk tänker. Ta exemplet med den finanskris som världens ekonomier genomlider. En av huvudanledningarna till krisen anses vara amerikanska subprimelån, men dess rykte som syndabock är oförtjänt.

Termen subprimelån är egentligen bara ett samlingsnamn på lån utfärdade till människor med låg kreditvärdighet (en FICO-poäng under 640 på en skala mellan 300 och 850). Då låntagarna har misskött sin ekonomi tidigare medför de en högre risk för kreditförluster vilket gör att långivarna kräver en högre ränta, exempelvis 5% över LIBOR (ungefär som vår styrränta). I teorin blir lånet dyrare och man kan således inte låna lika mycket pengar.

Men verkligheten skiljer sig ofta från teorin. Hybridlån, en variant av subprimelån, löser problemet med ett dyrare lån. I alla fall från början. Inledningsvis har lånet en låg fast ränta som efter ett antal år övergår den fasta räntan i en hög rörlig ränta. Trots att upplägget medför kraftigt ökade lånekostnader efter bara några år gjorde långivarna sällan en ordentlig kontroll av folks betalningsförmåga över en överskådlig framtid.

Istället valde man att bara behålla fordringen under några år då kreditförlusterna var små, för att sedan sälja vidare lånen när möjlighet fanns. Eftersom låneportföljerna haft små historiska kreditförluster så minskade risken på pappret vilket ökade portföljernas värde. Problemet var bara att när räntorna höjdes så ökade kreditförlusterna och därmed risken samtidigt som lånen saknade säkerhet. När problemen uppenbarade sig ströps möjligheterna till lättillgängliga krediter vilket ledde till att en lånebubbla som byggts upp på bostadsmarkanden kollapsade och ytterligare spädde på kreditförlusterna.

Subprimekrisen hade brutit ut. Inte för att det varit något fel på lånen i sig utan därför att folk hade lånat för mycket utan att tänka på framtida återbetalningar. Använder man pengar idag som man inte har, får man ta från pengarna man har imorgon för att betala tillbaka. En grundläggande läxa alla borde kunna men som folk ännu inte lärt sig.

Nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman är en av dem. Han anser att de mycket låga räntorna bör vara kvar tills dess att krisen blåst över, och det kan dröja riktigt länge. Visst finns det många dåliga tillgångar såsom kreditkortskulder och andra stora kreditförluster, men den privata sektorn måste bli mer stabil innan man kan ta den stöten också.

Problemet är att den krisen kan bli betydligt större än subprimekrisen. Redan idag är skuldkvoten i Sverige högre än under 1990-talets fastighetskris och under det senaste året, ett år av svår ekonomisk kris, ökade finansinstitutens utlåning till de svenska hushållen med 8,2%. Hade hushållen använt den senaste högkonjunkturen till att minska sin skuldsättning så hade den ökade utlåningen varit försvarbar, men hushållen har inte minskat sina lån sedan oktober 2004.

Dessutom ökar antalet personer som inte kan betala kostnaden för sina lån. Förra hösten hade vi 4,75% ränta och då var det svårt för vissa hushåll att klara av räntebetalningarna. Sedan dess har hushållen haft kraftigt ökande skulder utan att tänka på de räntehöjningar som komma skall. En första förnimmelse över framtiden går att se hos SMS-lånen. Över 23 000 ansökningar om obetalda skulder för SMS-lån registerades hos Kronofogden under första halvåret 2009, vilket är en ökning med 35% jämfört med förra året.

På en förskola nära Stanforduniversitetet i USA erbjöd fyraåringar en marschmallow med följande extraerbjudande, att om hon väntade med att äta upp den tills den vuxne försöksledaren återkom från ett kort ärende så skulle hon få en extra marschmallow. Vissa barn klarade av att vänta, medan andra åt upp godisbiten direkt. När barnen blivit tonåringar följde upp experimentet och då visade det sig att de barn som klarade av att vänta hade klarat sig bättre. De var bättre i skolan, hade högre social kompenens och ansågs mer pålitliga än de barn som ätit upp sin marschmallow direkt. Försöket påvisade att många människor saknar förmågan att tänka långsiktigt trots dess påverkan i människors liv. På samma sätt kan man skilja mellan människor som investerar sin hundralapp och människor som lånar en hundralapp till konsumtion.

Många människor saknar förmågan att förstå kostnaden av att låna pengar, eller för den delen se att pengarna en dag skall betalas tillbaka, och tenderar att låna så mycket de bara får. När sedan räntan ligger på en konstgjort låg nivå under en längre period riskerar gruppen människor som lånat mer än de kan betala vid normala räntenivåer att öka markant. Den dag räntorna höjs kommer bli smärtsam för många enskilda hushåll, men den dagen kan även medföra stora kreditförluster för banker då bostadspriser riskerar att sjunka och folks betalningsförmåga avta samt för samhället i övrigt som får hantera ett stort konsumtionsfall när folk tvingas dra åt svångremmen rejält jämfört med idag.

Att höja räntan idag kommer leda till försämrad återhämtningsförmåga för samhället efter problemen med förra kreditkrisen, men om man inte bromsar den vidlyftiga utlåningen och tar smällen nu riskerar samhället att stå inför en ny kreditkris byggd på samma grund som den gamla – att man lånat ut pengar till folk som inte kan betala tillbaka och lura på omgivningen låneportföljer med riskprofiler baserade på kreditförluster under en period med extremt låg ränta. Och då kommer samhället inte ha möjlighet att låna upp pengar till nya räddningsplaner då länderna kommer in i krisen med skulderna de nuvarande stabilitetsprogrammen genererat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: