Löfvens korta minne

6 december, 2014 at 01:44 (Politik)

Stefan Löfven må ha glömt, men vi kan alltid påminna honom. För ett år sedan så gav han ”makten” till Sd att göra ändringar i regeringens budget. Vi får utgå ifrån att Sd:s agerande skedde med hans goda minne eftersom hans egen finansministerkandidat konstaterade att det inte var upp till oppositionen att skaffa stöd för regeringens budget. Och man kan anta att hela förfarandet hade hans stöd, eftersom han i efterhand försvarat detsamma.

Det kanske svider att Sd nu gick emot honom, men bara för det kan man inte säga vad som helst.

”Jag kommer aldrig att agera på ett sätt som ger makten över landets utveckling till ett nyfascistiskt enfrågeparti som vare sig respekterar människors olikheter eller Sveriges demokratiska institutioner”

Och vi skall inte glömma att Stefan Löfven inte hade några problem alls att agera på ett sådant sätt som gav makten över landets utveckling till det nyfascistiska enfrågeparti han anser Sd vara, i alla fall inte för ett år sedan, bara den utvecklingen gick hans väg.

Med det är som vanligt när det handlar om Socialdemokraterna, man bestämmer sig för en bild och sen skall man kabla ut den. Nu senast är det Sverigedemokraterna som är fienden:

”Här har vi alltså ett litet nyfascistiskt parti som menar att de ska ha ett avgörande inflytande och sätta dagordningen för svensk politik, sade hon.”

Som sagt, det känns som om inte bara Stefan Löfven utan hela den socialdemokratiska rörelsen känner sig sviken. Det skulle inte bli med Miljöpartiet. Det skulle inte bli utan majoritet. Och det skulle inte sluta så här. Dock känns allt annat igen.

För någon månad sen så var det tomt i ladorna. Backar vi lite till så hade Anders Borg raserat hela välfärden (konstigt att man kan bygga upp den med så lite…). Utbildningsminister Fridolin skulle bara behöva 100 dagar (och det får han väl nästan innan regeringen utlyser extra val) för att lösa alla skolproblem. Allt som behövdes var traineejobb för att lösa arbetsmarknaden. Och… jag tror det räcker där för att inse hur de en gång i tiden så pragmatiska Socialdemokraterna utvecklats till ett populistiskt parti.

Och ja, Sverigedemokraterna är nog nästan ett nyfascistiskt enfrågeparti även om de la en ren vänsterbudget men skall vi börja sätta etiketter på alla så måste vi fråga oss om det inte är lika fruktansvärt med ett kommunistiskt enfrågeparti? Vänsterpartiet än nämligen lika mycket kommunister som Sverigedemokraterna är fascister och att hävda att vänstern har mer än en fråga… ja, vad sa man senaste valkampanjen månntro… jo, juste ja, nej till vinster i välfärden räddar alla världens problem.

Till julklapp önskar jag mig således en statsminister som slutar skylla sina misstag på alla andra, som konfronterar sina tillkortakommanden och blir en bättre människa istället för att låtsas som om ingenting har hänt och kanske allra viktigast en statsminister som inte ljuger så himla mycket. Fredrik, snälla, kom tillbaka.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: