Att stjäla från folket en laglig hobby för politikerna

17 januari, 2013 at 12:51 (Ekonomi, Politik)

Man behöver inte ha en borgerlig ådra i hjärta och själ för att anse att de pengar staten använder skall användas med ansvar och respekt. Tyvärr har politiker alltför ofta uppvisat ett beteende där de slösar med skattebetalarnas pengar.

Grundproblematiken är enkel att förstå: När en politiker fattar ett beslut som kostar staten 10 miljoner kr på nationell nivå, så kostar det honom och henne personligen bara en krona. Således behöver man inte ens gå så långt som till Botniabanan, 15 miljarder samhällsekonomiskt bortkastade kr där beslutsfattarna själva ”betalade” 1500 kr styck för att få 4 år med ministerlöner vilket var värt 50 000 kr i månaden jämfört med alternativet som riksdagsledamot, för att symbolisera problematiken. Det räcker med att man tittar i min egen kommun där ansvariga skrattade åt en historia om två små hål i gatan utanför en ledamot i kommunstyrelsen vilka åtgärdades dagen efter att politikern nämnt detta för ansvarig tjänsteman trots att kostnaden inte skulle ansetts motiverad vid andra liknande platser.

Det är helt enkelt gott att sitta vid maktens grytor…

Därför var det många som öppet tvivlade på att det skulle bli bättre när Alliansen tillträdde 2006, även om Alliansen själva gått på val på att de skulle rensa upp i träsket. Ta bara löftet om att öppet redovisa en fastslagen kravprofil när det skulle rekryteras icke-politiska tjänster inom statsförvaltningen, samt att man i efterhand skulle kunna granska de sökandes CV för att se att staten verkligen anställde den mest lämpade för jobbet.

Tänk vad lurade vi blev.

På samma sätt blev det en ny Botniabana trots att Botniabanans belackare nu satt och fördelade pengarna. Även om Ostlänken ligger i det aningens mer tätbefolkade Stockholmsregionen så drabbas den av samma grundproblematik: Samhällsekonomiskt är den inte försvarbar, inte ens i de glattaste av glädjekalkyler.

”Jag får inte ihop matematiken, summerar Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi.”

Ostlänken ser inte ut att vara ekonomiskt försvarbar men ändå skall den byggas. Vi talar om ett stort och dyrt infrastrukturprojekt som inte anses samhällsekonomiskt lönsamt och vars enda existensberättigande verkar vara att man behöver lugna vissa politiska grupper såtillvida beslutet inte handlar om att någon av politikerna skall få det enklare att pendla till jobbet.

Men om frånvaron av kravprofiler vid tillsättningar av olika prestigeuppdrag får visa hur politiker belönar varandra istället för att sätta rätt person på rätt plats och Ostlänken får symbolisera hur politikerna oavsett färg är beredda att offra allt de tidigare stått för bara för att få ytterligare några år vid maktens grytor så måste vissa utförsäljningar i Stockholm vara än skrämmande. De visar nämligen att våra ledande politiker, om än i det här fallet på kommunnivå, helt saknar förmåga att förstå de mest grundläggande element inom ekonomi. Hur annars skall man kunna tolka att förundersökningen mot politikerna läggs ner med uppsåt att brott inte kunnat styrkas?

Personligen känner jag mig dum efter att alltför ofta häcklat människor på vänsterkanten för att de verkar sakna förståelse för marginalskattens inverkan på folks vilja att arbeta en timma till…

”Trots att offentlig egendom för miljontals kronor har slumpats bort ser politikerna ut att gå fria från rättsligt efterspel. I går lades även förundersökningen mot vårdcentralen Serafen ned.”

Konstigt? Inte ett dugg.

”I går beslutade chefs-åklagaren Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att lägga ned förundersökningen mot Serafen, med motiveringen att något uppsåt till brott inte kunnat styrkas.”

I princip så konstaterar rättsväsendet att politikerna som närapå gett bort stora summor av våra gemensamma tillgångar inte kan hållas ansvariga för sina egna handlingar eftersom de inte har förmåga att förstå hur ekonomiska värden skapas. Det har inte varit konstigt att enorma värden reats ut, för insikten att det händer har avsaknats. De högsta politiska beslutsfattarna i Stockholm trodde uppenbarligen att en verksamhets hela värde låg i begagnade stolar, begagnade pennor, begagnade lampor och så vidare. Att en verksamhets verkliga värde ligger i dess framtida vinster enligt Gordons formel (priset idag är lika med morgondagens utdelning delat på dagens kapitalkostnad minus företagets förväntade tillväxt) verkar vara helt främmande för samma människor som dagligen beslutar om enorma värden. Antingen är man inte kompetenta att sköta den verksamheten, och borde således avgå, eller så har man inte bara fört väljarna utan även rättsväsendet bakom ljuset vilket även det torde leda till deras avgång.

Därför låter jag Peter Wolodarski avsluta detta inlägg, eftersom han så tydligt visar att Alliansföreträdarna i Stadshuset inte bryr sig om skattebetalarnas pengar:

”Skandalen består inte i att man släpper fram privata alternativ inom vård, skola och omsorg utan att man säljer gemensamma tillgångar långt under marknadsvärdet. Man har frångått gängse marknadsekonomiska principer och låtit skattebetalarna ta förlusten.”

Ps. Genom åren har ett antal ytterst tvivelaktiga affärer skett där politiker sålt av gemensamma tillgångar till långt under marknadspris. Detta borde vara olagligt och tyvärr ger Alliansen i Stockholm deras huvudmotståndare Karin Wanngård ammunition i drivor när hon nu kan peka på detta och kräva lagändring. Skäms på er!

Ps2. Om Sten Nordin menar allvar med att man inte behöver ha någon ytterligare lagstiftning, eftersom de avknoppningar Stockholms Stad gjort inte varit avsedda att lura någon, så borde han också kunna erkänna att de som fattade besluten var inkompetenta. Tyvärr verkar han själv sakna förmåga att förstå problematiken, givet att han inte tycker att 80 miljoner i minskade tillgångar är ett problem då man inte förlorat summorna ur ”kassan”… som om det spelar någon roll i en balansräkning. Skäms!